REKs tankesmedja om framtidens lärande hölls online i ZOOM den 1 oktober, arrangerad av Ebba Ossiannilsson. Inledningstalare var Jannie Jeppesen som inledde med att tala under temat Gammel-IT, kompetens och incitament för investeringar. I SIS Magasinet våren 2019 (s 44-46) är Jannie intervjuad, vilket föranledde inbjudan till inledning av dagens tankesmedja och betonar att med AI och ökad digitalisering finns mer tid att lära. Hon poängterar även att det krävs internationella gångbara standarder för att automatisera dataflöden
Jannie Jeppesen är VD på Swedish Edtech Industry,branschorganisationen för edtechbolag. Edtech står för utbildningsteknologi.

​En kort sammanfattning från Jannie Jeppesen om hennes inlägg för vidare diskussion:

Utbildningsteknologi har alltid varit en drivkraft i skapandet av nya möjligheter för lärande. Från skriftspråket och pennan via Gutenbergs tryckpress till samtidens digitalisering. Idag är edtech en av de fem snabbaste tillväxtmarknaderna globalt. Automatiseringen ställer nya krav på kompetenser och arbetsgivare måste snabbt ställa om sin kompetens, detta ställer i sin tur frågor till det etablerade utbildningssystemet. Jannie kommer att lyfta edtechs möjligheter och utmaningar ur flera perspektiv och ge en exposé av de problem edtech är med och löser. Förutsättningar och hinder för att utvinna möjligheter och potential av AI och andra teknologier tas upp, ”gammel-it”, kompetens och incitament för investeringar.
 
Jannie inledde med att berätta kort omEdTechSwedensom är en non profit branchorganisation.

EdTech Sweden är ett initiativ och en mötesplats som verkar för att Norden ska säkra en global tätposition inom edtech, en av världens snabbast växande branscher. Här delas best practice och nya digitala lösningar som främjar lärande. Mötesplatsen är en kombination av konferens, utställning och nätverkande. Vi skapar den bästa miljön för innovation och dialog som leder till förändring och utveckling. Vårt fokus ligger på framtidens teknik och modern pedagogik, och det är här leverantörer av edtech och beslutsfattare på alla nivåer inom näringslivet, offentlig sektor och utbildningssektorn möts för att dela kunskap om hur man med teknikens hjälp tar utbildning och kompetensutveckling till nästa nivå.
 
Därefter poängtera Jannie att den största tillväxten inom digitalisering idag är B2C (Business to Consumers). En stor grupp är föräldrar till barn som behöver lära sig att läsa och skriva, vilket svarar mot ca 40% av tillväxten. Vidare poängterades att ca 40% av tillväxten är inom kompetensutveckling (CP). Enbart 12 % härrör till formell utbildning. Däremot är det detta senare område som står i fokus för digitalisering. I Sverige har vi generellt en extrem hög tillgång till digitisering (vilket inte är detsamma so digitalisering), och med en bra infrastruktur, som varit relativ stabil de senaste 15 åren. En stabil infrastruktur är helt avgörande för digitalisering och digitisering. Generellt ligger de nordiska länderna långt fram. Det digitala ekosystemet är avgörande för ett tekniksprång. Ett stort problem idag är att dagens inköp i organisationer anpassas till den befintliga infrastrukturen, vilken då oftast har några år på nacken, därför blir det anpassningsproblem och ”clashar”. Jannie menar därmed att det krävs OMTAG på alla nivåer. Vidare kräv nationell samordning och standarder som är kopplat till styrning. 
 
Inom offentlig förvaltning och inom utbildning har man idag relativt välfungerande system, men infrastrukturer innebär att varje enhet/lärosäte har istället sitt eget infrastrukturella kungarike. Dagens system är dysfunktionellt.

Jobbar man inte användarvänligt blir det stor frustration för den enskilde och också enorma kostnader, fr.a. indirekta, men också i form av kostnader för personalvård o HR. Det innebär även hinder för att leverera bra produkter från leverantörerna, för det finns ingen digital mognad inom organisationen. Jannie menar att det finns brister i upphandlingskompetens och att beställarkompetens måste öka samt att det måste finnas incitament för upphandling och tillhörande kompetens och mognad.
 
En fråga som oftast ventileras då digitalisering och teknikanvändning kommer på tal är Skolplattformar (LMS). Det är enorma kostnader för en utbildningsorganisation. Och naturligtvis en stor fråga för EdTech sektorn Ca  200 milj/år omsätts för LMS i Sverige (inkl. Stockholm), från förskola till vuxen utbildning. Ca 1.1 milj avsätts för hela systemet gällande tex hantering av schema, transporter etc.  Här tillkommer då kostnader med att äldre system ska gå ihop med gammal infrastruktur, för nya typer av tjänster och behov. Här krävs också OMTAG.

Jannie betonar vikten av Trippel Helix modeller, vilket också är en del i svensk innovation, dvs koppling mellan användare, akademin och arbetsliv. Likaså är alla nivåer viktiga, allt från den politiska nivån till samverkan med kund (makro, meso och micro nivå).
 
En spännande initiativ från EdTech Industry är Edtechkartan.se

Här är 36 processområden och vilka tjänster som är tillgängliga, samt inköpssystem och hjälp inom skolan identifierad. EdTechkartan är väldigt användbar inom skolsektorn Däremot inom högre utbildning finns det inget motsvarande. Det är ett extremt komplext system för att presentera ett ECO system.
 
Ett samarbete pågår med Vinnova om standarder om t.ex. hur skulle en elev fil se ut i skolformen. Här kan AI spela en stor roll.

​REK: Inbjudan Tankesmedja Framtidens lärande 1 oktober 2019 kl 09-11
23/9/2019

I olika sammanhang och i rapporter framförs hur AI digitalisering och robotificering kommer att förändra alternativt ta över många jobb och samhällsfunktioner i stort. En typ av jobb som dock knappast kommer att försvinna är lärarjobbet. Men även lärarjobbet kommer sannolikt att förändras rejält som en följd av Artificiell Intelligens (AI).  

Under REKs tankesmedja Framtidens lärande den 23 augusti kommer vi bl.a. att diskutera Hur AI kommer förändra lärarens jobb? Diskussionen kommer att ta sin utgångspunkt i den nyligen publicerade rapporten från EU Kommissionens Forsknings center (JRC) Joint Research Center. The Impact of Artificial Intelligence on Learning, Teaching, and Education. ​Policies for the future. Se nedan hur du kan ladda hem rapporten och även ta del av den tabell som Tuomi ge oss i rapporten.

Forskaren Ilka Tuomi från Finland har tillsammans med 
 publicerat en rapport om konsekvenser och impact av AI. Rapporten handlar bl.a. om att titta på några arbetsuppgifter som en lärare har och jämföra dem med vad vi vet att AI kan göra redan idag och sannolikt kommer att kunna göra inom några år. På så sätt går det att få en bild av hur lärarjobbet kommer att förändras. Genom att titta på några arbetsuppgifter som en lärare har och jämföra dem med vad vi vet att AI kan göra redan idag och sannolikt kommer att kunna göra inom några år, så går det att få en bild av hur lärarjobbet kommer att förändras, se Fig 1 nedan..

Ta del av rapporten här
The Impact of Artificial Intelligence on Learning, Teaching, and Education. ​Policies for the future Author: Tuomi, Ilka Editors: Cabrera, Marcelino; Vuorikari, Riina; Punie, Yves. (2019). The Impact of Artificial Intelligence on Learning, Teaching, and Education. ​Brussels: Joint Research Center.

Läs också gärna Jan Hylens artikel på LinkedIn
om Hur kommer AI förändra lärarens jobb?​
Källa: Tuomi 2018, bearbetad av Jan Hylen. Som framgår är det en hel del uppgifter av mer administrativ karaktär som sannolikt kommer att kunna utföras av AI inom några år. Det borde kunna frigöra tid för läraren att ägna sig mer de delar av yrket som de flesta lärare finner mest intressanta – att möta varje elev på den kunskapsnivå den befinner sig. När de flesta rutinbaserade arbetsuppgifter automatiseras måste vi människor (både lärare och elever) fokusera på det vi kan bättre än maskinerna: att vara kreativa, samarbeta, kommunicera och lösa problem.​
​
Ebba Ossiannilsson, 1e V ordförande REK

​Ladda hem JRC rapporten här

Kan en bloggfunktion på REKs hemsida vara användbar i utvecklingsarbetet inom REK?